Jag är trött på mig själv och mina så kallade vänner idag. Jag måste verkligen komma härifrån nu, jag är trött på denna stad där alla är så inskränkta i sig själva och vardagen. Men det finns saker som kan ljusa upp min dag, det är personer som du. Jag har inte hört från dig på väldigt länge men blev just påmind om att du finns och att vi slåss för samma sak. Det ger i alla fall lite tröst för tillfället.

Det är dags snart. Jag kan inte ge upp nu. En del av mig vill tappa tron helt och hållet och bara leva mitt liv efter det som är roligt och egoistiskt med slogan "Allt går åt helvete ändå, so enjoy the ride". Men något jag alltid har fått höra är att man måste försöka. Det känns som att människan får en mer hederlig död om hon ändå dog i ett försök till att ändra på det. Så nu kanske jag har kommit till en insikt, eller så har jag ändrat mig imorgon.