"Hur ska det gå? Jag orkar inte mer."

Jag skrattade åt mig själv idag. Kom att tänka på att jag undrade hur jag skulle orka när jag började min kandidatutbildning. Trodde jag var skoltrött. Jag visste inte innebörden av ordet "skoltrött" då. Nu sitter jag här 4,5 år senare och ställer mig själv samma fråga: Hur ska jag orka?

"Vill du vara med på en utmaning?", frågade jag min sambo senast i morse. Det hände per automatik att mitt liv kom att styras upp kring utmaningar. Projekt. Saker att lägga till på mitt CV. Det blir svårare och svårare. Till sist kvarstår frågan: När tar det slut?

"Hur ska det gå? Jag orkar inte mer", viskade jag.

"Du är stark. Var stark."

Jag hittar snart tillbaka till det som brukade vara jag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Läsa mer skönlitteratur Vara mer glad Göra fler saker som är givande för sinne och själ Spara mer Lägga fram uppsatsen ...

Här sitter jag, hemma från jobbet för att jag blev rädd att vara smittad av ebola i morse. För att jag har ätit torkat viltkött från Afrika som en krasslig kvinna bjöd på. Men eftersom jag av någon anledning tänker 100 gånger klarare när jag sitter e...

Det var längesedan nu. Jag har sannerligen befunnit mig i ett hav av lycka. Tror jag? Slagen har varit borta länge. Jag har inte behövt ligga vaken en endaste natt med ett hjärta dansandes i otakt och den upprepade känslan av att jag dör. Jag har myc...

Eftersöks. Är det inte där jag borde vara nu? Eller att det borde vara i mitt huvud åtminstone. Istället lever jag i samma gamla verklighet, ungefär. Ändå har jag idag lättare att säga saker och göra saker som jag kände olust inför tidigare. Med andr...

Två månader har snart gått och nu börjar minnena komma tillbaka. Jag var där. Jag levde där en gång. Jag levde det livet. Men var det egentligen så annorlunda? Små praktiska saker som skiljde sig, javisst. Jag förstod inte språket, jag hade en annan ...