Helt plötsligt minns jag saker ur en annan vinkel, önskningar och känslor som inte fanns förut dyker upp. Jag lurar mig själv att vara olycklig. Kanske finns det en förväntan på att saker och ting ska ältas. Jag vill inte älta något som jag i verkligheten aldrig brytt mig märkbart mycket om. Vad hjälper efterhandskonstruktioner, när något ändå är över.